älskar känlsan när oron släpper, när nervositeten inte längre finns kvar
och när allt bara flyter på som om det var igår. elizabeth, jag har saknat dig!




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0